Bli vän med bilen
Sköt om din bil

Ju bättre du sköter bilen,
desto säkrare och roligare är det att köra den.
Lite skötselråd får du på trafikskolan.
Det finns också speciella bil-mekar-kurser.
En del har kurser bara för tjejer.
Börja med att läsa igenom instruktionsboken.
Sitt gärna i bilen och läs.
Titta samtidigt på allt som boken beskriver.
Ta reda på vilken bensin och olja
som passar din bil och så vidare.
Varje bil har ett serviceschema,
som talar om när bilen ska in på service.
Var noga med att följa bilens serviceschema.
Du kanske har en
kompis som kan lära
dig meka med bilen.

Motorn

Motorn sitter ofta framtill.
Den drivs av bensin, diesel eller gas.
Bensin är vanligast för personbilar.
I instruktionsboken ser du vilket drivmedel
du ska köra din bil på.
Motorer behöver smörjas
nne i motorn finns
massor av sma delar.
Hela tiden måste delarna smörjas av olja.
Lampan för oljetryck tänds,
om motorn får för lite olja.
Du måste omedelbart stanna,
om oljelampan lyser.
Kontrollera oljenivån.
Fyll på olja om det behövs.
I instruktionsboken står
vilken olja som är bra och
när du bör byta olja och oljefilter.
Det kan du lära dig att göra själv.
Elektriska systemet
En bil behöver elektrisk ström.
Startmotorn, tändstiften
och bilens alla lampor kräver ström.
Radio, fönsterhissar, vindrutetorkare, defroster
och kupévärmare behöver också ström.
Till varje ställe som behöver ström
finns en säkring.
Säkringen ser till att det inte börjar brinna,
om det blir något fel i elsystemet.
Kontrollera säkringen om till
exempel fläkten slutar att fungera.
Du kan själv kontrollera
elektriska systemet:
Kontrollera
- vätskenivån i batteriet.
Fyll på destillerat vatten om det behövs.
(De flesta batterier är underhållsfria.)
- att generatorremmen är tillräckligt spänd.
- att kablarna till batteriet sitter fast.
- att laddningslampan på instrumentbrädan
inte lyser, när du kör.
Batterisyran
är frätande.
Syran skadar
kläder och hud.
Bra saker
att ha med i bilen:
• Säkringar
• Startkablar
• Extra glödlampor
Starta bilen med ett hjälpbatteri
Är batteriet mycket dåligt, startar inte bilen.
Då kan du få hjälp av en annan bils batteri.
Det ska ha samma spänning (volttal)
som ditt eget batteri.
1. Fäst den röda kabelns ena ände
på hjälpbatteriets pluspol.
Pluspolen har röd färg, ett P eller +.
2. Fäst den andra änden av den röda kabeln
till pluspolen på ditt urladdade batteri.
3. Fäst den svarta kabelns ena ände
till hjälpbatteriets minuspol.
Minuspolens har blå färg, ett N eller -.
4. Fäst den andra änden av den svarta kabeln
vid exempelvis motorblocket.
Gör rätt!
Om vätgas läcker ur batteriet
bildas så kallad knallgas.
Om du sätter startkablarna fel
kan det börja gnistra.
Gnistorna antänder knallgasen
och batteriet exploderar.
Frätande svavelsyra sprids.
Var alltså mycket försiktig!
Ett dåligt laddat batteri
gör bilen svårstartad, särskilt i kyla.
Batteriet kan frysa sönder.
Bränslesystemet
I äldre bilmotorer blandas bensinen
med luft i en förgasare, innan den
sugs in i motorns förbränningsrum,
cylindern.
Moderna motorer saknar förgasare.
I moderna motorer blandas bränslet
med luft direkt i motorns cylindrar
(insprutningsmotor). Sådana
motorer är bränslesnålare och
milj ovänligare.
När det är kallt ute vill motorn ha
mer bränsle för att fungera. Men
katalysatorn fungerar inte förrän
den är varm. Därför blir det mer
avgaser.
Om man värmer motorn med en
motorvärmare innan man kör när
det är kallt minskar avgaserna. En
motorvärmare gör nytta redan vid
tio plusgrader.
Undvik att andas in
bensinånga när du tankar.
Du kan få cancer av de
skadliga ångorna. Tvätta
dig om du får bränsle på
huden.
Kylsystemet
Motorn behöver kylas ner
Vatten pumpas runt i motorn.
Från motorn leds varmt vatten
ut i kylaren.
Vattnet kyls ner i kylaren
och leds tillbaka till motorn.
Det är viktigt att motorn inte blir för varm.
På de flesta bilar finns
en temperaturmätare på instrumentbrädan.
Där kan du läsa av motorns temperatur.
Är motorn för varm kan det bero på
att vattenpumpen är trasig
eller att fläkten till kylaren inte fungerar.
Stanna då och laga felet.
Om det finns för lite vatten i kylaren
blir också motorn för varm.
Häll då i mer varm kylarvätska i kylaren.
Om du häller i kallt vatten
kan motorblocket spricka.
Kylarvätskan är en blandning av
lika delar glykol och vatten.
Glykolen gör att vattnet inte fryser.
Bensinmackar har färdigblandad kylarvätska.
Glykolen skyddar också mot rost.
Därför har man glykolblandat vatten året om.
Gör så här om motorn är för het:
• Stanna bilen och låt motorn gå på tomgång
° Vänta tills temperaturen gått ner till cirka 90 °C
° Skruva av locket till kylaren.
Akta dig - risken finns
att hett vatten sprutar över dig.
• Fyll på varmt vatten
Avgassystemet
Avgaserna från bilen innehåller giftiga ämnen
som är farliga för dig och miljön.
Märker du att avgasljudet är onormalt högt,
kan det läcka eller vara hål på ljuddämparen.
• Om du kör med öppen baklucka
tränger avgaser in i bilen bakifrån.
Sätt då på fläkten på högsta hastighet.
• Låt inte motorn vara igång
och spy ut avgaser i onödan.
• Passa på att kontrollera avgassystemet
när bilen är på service.
Kraften från motorn förs till hjulen
Bilen kan vara framhjulsdriven, bakhjulsdriven
eller fyrhjulsdriven. Från motorn förs kraften till
kopplingen och sedan till drivhjulen.
Kopplingen
Mellan motorn
och växellådan
sitter kopplingen.
Kopplingen hjälper
till att föra kraften
från motorn
över till drivhjulen.
När du trampar
kopplingspedalen
i botten
kopplas motorn
bort från hjulen.
När du höjer pedalen
kopplas motorns kraft
in igen och
hjulen börjar rulla.
Automatväxlade bilar
saknar kopplingspedal.
Växellåda
Växellådan har oftast
5 eller 6 växlar.
Varje växel används
till en viss fart.
Lyssna noga.
så hör du
när det är dags
att växla.
Automatväxlade bilar blir
vanligare.
Du slipper
tänka på växlingen,
om du kör
en automatväxlad bil.
Kardanaxel
och drivaxlar
Kardanaxeln för över
kraften från motorn
genom växellådan
till hjulens drivaxlar.
Bromsarna
Bilar har två bromssystem
- parkeringsbroms och färdbroms.
De fungerar var för sig.
Parkeringsbromsen bromsar bakhjulen.
Färdbromsen eller fotbromsen
bromsar alla fyra hjulen.
Som en säkerhet har färdbromsen
två system.
Om en bromsledning går sönder,
fungerar bromsen på åtminstone två hjul.
Om färdbromsen går sönder helt och hållet
måste du ringa efter bärgningsbil.
Bromsservo
Servon fungerar bara när motorn är igång.
Den hjälper föraren att bromsa
utan att han behöver trycka hårt på pedalen.
Var försiktig vid bogsering,
när motorn inte är igång.
Bilen blir då så trögbromsad
att den blir trafikfarlig.
ABS-bromsar
Många bilar har låsningsfria bromsar,
ABS-bromsar.
Hjulen låser sig inte, om du panikbromsar.
Fortsätt bara att bromsa och styr förbi hindret.
Vid hård inbromsning skakar ABS-bromsar.
Fortsätt att bromsa trots ljudet
och skakningarna! Det är inget fel på bilen.
Testa dina ABS-bromsar.
Bromsa hårt och känn efter hur det känns.
Då slipper du bli rädd,
om du tvingas panikbromsa någon gång.
Hydrauliska bromsar
När du trycker ner bromspedalen
börjar kolvar i huvudcylindem arbeta.
Kolvarna trycker bromsvätska
genom bromsledningarna till bromsarna.
Kolvar pressar bromsbelägg mot bromsskivan
eller bromstrumman och hjulen bromsas.
Se till att nivån på bromsvätskan är normal.
Bromsvätska tar inte slut.
Bromsvätskan tar åt sig vatten.
Därför måste bromsvätskan bytas ibland.
De flesta byter minst vartannat år.
Om vattnet i bromsvätskan fryser kan
bromsarna sluta fungera.
Om vätskan har minskat flera centimeter,
finns en läcka som du måste låta laga.
Minskar nivån en knapp centimeter
betyder det att bromsarna börjar bli slitna.
Provbromsa alltid när du har tvättat bilen.
Provbromsa bilen
Var noga med att inget fordon
finns bakom dig när du provbromsar.
När du provbromsar märker du
hur lång bromssträckan är mot väglaget
och om bromsarna tar jämnt på alla hjulen.
Om bromsarna tar ojämnt
kan du råka ut för sladd.
När det regnar och är minusgrader
så att vattnet fryser till is (underkylt regn)
ska du alltid provbromsa i låg fart, 30 km/h.
Då märker du om vägen är hal eller inte.
Provbromsa alltid när du har tvättat bilen,
för att bromsa bort fukt eller is
på bromsskivorna och bromstrumman.
Provbromsa alltid en bil som du har lånat.
Färdbromsen behöver servas eller repareras,
om bilen börjar bromsa först när bromspedalen
är nästan nere i golvet.
Kontrollera lufttrycket när däcken är kalla.
Lufttrycket i däcken ökar en het sommardag.
Andra alltså inte trycket en varm sommardag.
Däcken
Det finns olika sorts däck
sommardäck och vinterdäck.
Hjulen på personbilar ska vara av samma sort.
När du byter däck,
bör du byta på alla fyra hjulen.
Du kan också byta antingen
båda framdäcken eller båda bakdäcken.
Lufttrycket på båda bakhjulen ska vara lika.
Båda framdäcken ska ha samma lufttryck.
Se instruktionsboken.
Lufttryck
Kör du med för lågt lufttryck
går det åt mer bensin.
Däckens slits mer och väggreppet blir sämre.
Lite för högt lufttryck skadar däremot inte.
Se instruktionsboken - där står
vilket lufttryck du bör ha.
Fyll alltså hellre lite mer luft i däcken.
Luften bär lasten
Lastar du bilen extra mycket, ska du öka
lufttrycket i däcken. Se instruktionsboken!
Om du kör med släp, måste du öka lufttrycket i
bakdäcken. Se instruktionsboken.
Rätt lufttryck
För lite luft
sliter mer på däcket.
Bilen drar åt höger
om lufttrycket
är för lågt
i höger framdäck.

Bilen blir trögstyrd
om det är för lite luft
i båda framdäcken.
Sommardäck
Sommardäck har ett fint mönster,
som ger bra grepp på torra asfaltsvägar.
Lite grövre mönster ger bättre väggrepp
på våta vägar och grusvägar.
Sommardäck hårdnar, när det blir mycket kallt.
De ska därför inte användas på vintern.
Vinterdäck
Ett vinterdäck innehåller en gummiblandning
som håller sig mjuk i kyla.
Det grova mönstret ger bra väggrepp på hala,
snöiga och slaskiga vägar och
bromssträckan blir kortare än
med sommardäck.
Vid vinterväglag måste vinterdäck användas
under tiden 1 december-31 mars.
Under samma tid måste vinterdäckens mönsterdjup
vara minst 3 mm när vinterväglag råder.
Vinter-väglag är när det finns snö, is eller
frost på någon del av vägbanan.
Dubbade däck
Dubbdäck sliter hårt på vägarna.
De får bara användas under tiden
1 oktober-15 april.
Dubbdäcken får användas även annan tid
om vädret fortsätter vara kallt, snöigt och halt.
Om du kör med dubbdäck,
måste alla fyra hjulen vara dubbade.
Släpvagnen måste ha dubbdäck
om bilen har dubbdäck
när du kör med släpvagnen i vinterväglag.
Lånar du en släpvagn med dubbade däck,
kan du koppla den till din bil
även om du inte har dubbdäck på bilen.
Tvingas du byta till reservhjul,
får du använda det odubbat för tillfället.
Nödhjul
I en del bilar finns ett enkelt reservhjul,
som kallas nödhjul.
I instruktionsboken står
i vilken hastighet du får köra med nödhjul.
Bilen blir annorlunda att köra.
Kontrollera däcken emellanåt
Nya sommardäck har cirka 9 mm mönsterdjup.
Slits det ner till 3 mm mönsterdjup
minskar väggreppet, när vägen är våt.
Risken ökar att råka ut för vattenplaning.
Ett däck med mindre mönsterdjup
än 1,6 mm måste du genast byta ut.
Syns väven i däcket måste du byta däck.
Djupa skåror eller att gummit lossnar
är varningstecken
och du bör snarast sätta på nya däck.
Med en 1-krona eller en mätsticka
kan du kontrollera om bilens däck måste bytas.
Kontrollera däcken då och då.
Om däcken verkar ojämnt slitna,
kan inställningen på hjulen vara fel.
Du kan också ha kört med fel lufttryck.
Det är dyrt att slarva med kontrollen.
Du kan tvingas köpa nya däck oftare
och bilen blir tråkigare att köra.
Däcken slits mer när du accelerar kraftigt
och kör fort, framför allt i kurvor
och ju häftigare du bromsar.
Dubbdäck har du för ökad säkerhet.
Du har det inte för att kunna köra fortare.
Värmen i däcken blir högre vid högre fart.
Därför slits ett däck dubbelt så fort
vid 120 km/h jämfört med 70 km/h.
Mät mönsterdjupet
på däcket
med en 1-krona.
Höjden på bokstäverna
i enkronan och höjden
på slitagevarnaren
(se bilden nedan)
är 1,6 mm.
Om du kör mot trottoarkant eller annat hinder
kan hjulvinklarna på framhjulen ändras.
Styrsystemet slits också snabbare.
Bilen drar snett, om hjulen är fel inställda
och mönstret på däcket slits onormalt
på ena kanten.
Om det skakar i bilen kan det bero på obalans
i framhjulen. Både styrsystem och däck slits.
Det kan leda till glapp i styrinrättningen.
Inställningen på hjulen kan ändras
om du kör vårdslöst på dåliga vägar.
Är bilen tung att styra?
Drar den åt något håll när du kör på plan mark?
Antingen har du för lågt lufttryck i ett framdäck
eller så är det fel i styrinrättningen.
En del bilar har servostyrning.
Servon gör det lättare att vrida på ratten.
Undvik att köra bilen när servon inte fungerar.
Bilen är då så tungstyrd, att den är trafikfarlig.
Något att tänka på vid bogsering!
© 2024 HutCentrum Hijron. Med ensamrätt | Onic Webbyrå
SKAPA DITT EGET TEORIPROV
10
СОЗДАЙТЕ СВОЙ СОБСТВЕННЫЙ ТЕОРЕТИЧЕСКИЙ ТЕСТ
10
Övningsprov 3

Du ska svänga höger. Vilken dold fara måste du vara beredd på i den här situationen?
Jag ska låta mötande bilar som ska svänga till vänster köra först
Bilar från höger ska låta mig köra först
Mötande bilar som ska svänga till vänster ska låta mig köra först
Bilar från höger ska låta mig köra först
1 av 5 frågor